Med tornur menar vi ur som sitter monterade med stora urtavlor på utsidan av ett torn. Fasadur är egenligen samma sorts ur, men då sitter de på utsidan av någon yttervägg. Fortsättningsvis på denna sida använder vi begreppet tornur, även i de fall det rör sig om ett fasadur bara för att inte krångla till det hela!
Den stora skillnaden mellan tornur och ur som man har på väggen hemma, är bara storleken på sakerna, och att man ofta driver flera urtavlor från ett och samma urverk. Glöm dock de fantasifulla föreställningar av hur tornur kan se ut bakom urtavlorna som bland annat vissa filmer med Gösta Ekman i huvudrollen ger uttryck för. Prylarna är ofta mycket nättare än vad man kanske kan tro, även fast det inte är saker man stoppar i fickan och promenerar iväg med.
Som vi skrev på sidan om klockor och ringmaskiner, blandas ofta begreppen klocka och ur ihop, och det är ganska naturligt då tornuren ofta är försedda med en slagfunktion som klämtar i någon av tornets klockor vid hel- och halvtimme, ibland även varje kvart. Ibland slår man på samma klockor som man ringer i vid samband med gudstjänsterna. Ibland sitter det separata klockor enbart för tids-slagen. Oavsett vilket är det någon form av urverk som ser till att slagen sker.
Man kan förenklat dela in tornuren i två kategorier. Mekaniska och elektriska. Från utsidan kan man endast med ett tränat öga se skillnad om det är ett mekaniskt eller elektriskt urverk som driver visarna. Se mer nedan.
En vanlig syn i kyrktornen.
Det praktfulla gamla mekaniska urverket har skuffats åt sidan, och ersatts av ett elektriskt urverk, ett så kallat motorurverk (en av burkarna framför det gamla urverket). Ibland har man inte varit lika finkänsliga, utan man har demonterat det gamla urverket och kört det på skroten, men oftast verkar man ha ansett det för besvärligt att plocka bort det, och då har det fått stå kvar. I vissa torn finns fyra generationers urverk sparade, en teknikhistorisk skatt!
Mekaniska ur är ur som drivs av antingen ett lod, eller av en fjäder. Vad beträffar tornur är det nog svårt att hitta sådana som drivs av en fjäder, helt enkelt därför att lod-drift är överlägset på flera sätt och så enkelt att anordna i just torn. Det brukar oftast finnas gott om plats att anordna ett lod som dessutom kan ha hög fallhöjd. Lod-drift har bland annat den goda egenskapen att kraften som lodet ger åt urverket är konstant, till dess lodet gått ned i botten. Tack vare möjligheten till stor fallhöjd, kan man dessutom anordna så att uret har lång gångtid mellan tillfällena de måste dras upp. Av olika skäl brukar man dock inte ha långre gångtider än ca 10-11 dagar, lämpligt om man vill dra upp uret en gång i veckan. Man har då lite extra tid på sig om man av någon anledning glömmer bort att dra upp uret.
De båda loden som driver ett Linderoths urverk från 1902. Det lilla lodet till höger ser litet ut, men väger förmodligen minst 30 kg. Det är det som driver urverkets gång. Den långa raden av lod till vänster, delvis dolda av en träbalk, driver slagmekanismen. Orsaken till att det är så mycket mer vikt som krävs för slaget, är dels att slaghammarna som ska slå på klockorna är ganska tunga, och sedan behöver delarna röra sig betydligt snabbare ,då de väl arbetar, än mekanismen i urverket för övrigt.
Mekaniska tornur är ofta från början avsedda att dras upp för hand med en vev, men kan även vara försedda med elektriskt uppdrag vilket innebär att loden dras upp med en elektrisk motor och kyrkvaktmästaren förlorar massor av värdefull motion!
Skämt åsido, det är kanske inte så kul att behöva klättra upp i de ofta trånga och mörka utrymmena en gång i veckan, men elektriskt uppdrag för med sig att tillsynerna minskar, och ibland kan utebli helt. Ett effektivt recept för att få ett ur som gör allt annat än visar rätt tid!
Men det finns även mekaniska ur tillverkade under mitten av 1900-talet som redan från början var försedda med elektriskt uppdrag. Se mer nedan.
Stiernsunds Manufakturwärk var en stor tillverkare av tornur från början av 1700-talet, och fortfarande finns det sådana urverk kvar i drift.
Ett mekaniskt urverk av Stiernsunds manufakturwärk tillverkning, tillverkat 1792.
Urverket är ännu i drift, men har genomgått massor av ombyggnader under årens lopp. Bland annat har slagmekanismen demonterats, och ett elektriskt uppdrag har installerats. Aska Klockservice AB har efter att ha åtgärdat de allvarligaste felen på uret offererat en totalrenovering av det.
Bland de svenska tornurverken om än idag finns kvar i drift är dock sådana tillverkade av G. W. Linderoths urfabrik i Stockholm klart dominerande. Linderoths urfabrik var verksamt från 1844 till 1924.
Ett gulligt litet Linderoths-urverk, nästan så man kan ha det i fickan, i alla fall om man har väldigt stora fickor. Nyrenoverat på Aska Klockservice AB verkstad som även installerade urverket med tillhörande transmissionsaxlar, fördelningsväxlar och urtavlor på ett järnvägsmuseum.
Westerstrands urfabrik i Töreboda tillverkade mekaniska tornur från början av 1900-talet fram till okänd tidpunkt, troligen på 1950-talet då man verkar ha övergått till att enbart tillverka elektriska tornuranläggningar.
Ett betydligt större urverk än det förra, av Westerstrands urfabrik tillverkning. Detta är taget ur drift, och ersatt med att elektrisk urverk, men har drivit fyra stycken urtavlor med meterlånga minutvisare. Detta urverk var redan från början försett med elektriskt uppdrag.
Utöver de ovan nämnda tillverkarna av meklaniska tornur fanns även Albert Rydberg i Norrköping, FW Tornberg i Stockholm, Gustaf Sehlberg i Gävle och många fler.
En av nackdelarna med mekaniska ur som sitter i tornet är att det, tack vare temperaturväxlingarna i tornet, är svårt att få dem att gå exakt rätt. Men tittar man bara till dem en gång i veckan, och justerar rättgången på dem då och då (en åtgärd som kallas för att rucka uret), så kan man få dem att hålla sig inom nån halvminuts felgång eller bättre per vecka. Se sidan Ruckning av tornur för en instruktion hur man gör för att rucka ett Linderoths tornurverk.
Aska Klockservice AB har den kunskap som krävs för att hålla era gamla mekaniska urverk vid liv genom allt från normal service till att utföra omfattande renoveringar av urverken där trasiga eller utslitna delar repareras eller byts ut mot nytillverkade.
Elektriska tornur är ur där det mekaniska urverket som sitter uppe i tornet helt fått ge vika åt en anordning där urets visare drivs av en elektrisk motor. Ofta kallar vi denna anordning för motorverk. Det normala är att motorn på ett motorverk drar fram visarna en minut åt gången, vilket gör att man ofta kan se om det är ett elektriskt ur genom att noggrant iakkta minutvisaren. Om den står helt stilla i en minut, för att sedan antingen krypande, eller mer hastigt stega fram en minut, så är det med all säkerhet ett elektriskt ur som driver visarna. Om minutvisaren sakta kontinuerligt rör sig framåt, knappt synbart med blotta ögat, är det sannolikt ett mekaniskt ur. Men undantag finns!
Ett äldre Westerstrands motorverk med kåpan avtagen. Motorverket är egentligen bara den del där man ser elmotorn och lite kablar på i bildens mitt. Den stora fyrkantiga lådan som man ser att det går ut axlar från, är fördelningsväxeln som förgrenar urverkets utgående axels rotation om ett varv per timme ut till de fyra urtavlorna.
Sedan sitter det en visarväxel direkt bakom varje urtavla som skapar timvisarens rotation med ett varv vart tofte timme.
-
Visarväxeln bakom urtavlan. I detta fall en visarväxel som renoverats till nyskick efter ett haveri som uppstod i samband med renovering av fasaden.
Separat monterade visarväxlar är inget unikt för elektriska ur, utan är det normala även för mekaniska ur.
-
En udda fågel. Lindgrens Klockuppdrag HB motorverk. Dessa urverk stegar fram vart 20:e sekund, varför det är svårt att utifrån avgöra om det är ett mekaniskt ur bakom urtavlan, eller om det är ett Lindgrens!
Aska Klockservice AB är den enda firman som har något reservdelslager att tala om till dessa ur då Lindgrens upphörde med sin verksamhet för ett tjugotal år sedan.
-
Ett motorverk av det belgiska fabrikatet Campa. På denna kompakta variant är motorverket integrerat med de fyra utgående axlarna.
-
Ännu ett väldigt kompakt motorverk, här av franska Bodét Campanaire tillverkning där just i detta fall även huvuduret i sig är en del av motorverket (det finns även rena motorverk av ungefär samma utseende).
Aska Klockservice AB är återförsäljare av reservdelar och komponenter till dessa ur.
-
Ett modernare Westerstrands motorverk med fördelningsväxlar. Motorverket är burken till vänster. Vi har de flesta delar till dessa motorverk som man brukar behöva på lager, och tar hem dem som behövs vid behov.
-
En annorlunda variant av motorverk är LM Ericssons elektriska tornurverk. Dessa urverk kan man lätt känna igen från utsidan av tornet då visarna istället för att långsamt krypa fram en gång i minuten, nästan hoppar fram istället.
Aska Klockservice AB har samtliga reservdelar till dessa urverk på lager.
Motorverket som sitter i tornet är dock oftast bara ena halvan av ett elektriskt ur. Själva tidshållningen sköts normalt av ett huvudur som sitter någon helt annanstans i byggnaden. Förr var huvuduret självklart ett mekaniskt ur med den fördelen gentemot mekaniska urverk sittande i tornet, att det kunde sitta lätt åtkomligt för tillsyn, service och rättställning. Dessutom var dessa ur alltid försedda med elektriskt uppdrag, så man sparade en hel del på underhåll och fick tack vare att huvuduret kunde monteras på en plats med jämnare temperatur ändå ett tornur som hade den goda egenskap att den oftast visade en tid som stämde riktigt bra mot verklig tid.
Ett mekaniskt huvudur från 1960-talet tillverkat av den schweiziska firman Moser & Baer, saluförd i Sverige av LM Ericsson som sålde dem under eget namn. Till höger skymtar ett annat huvudur, tillverkat av Westerstrands, av en typ som var vanlig i svenska skolor.
Aska Klockservice AB kan, om så önskas, renovera äldre mekaniska huvudur och har ett mindre lager med diverse reservdelar till olika modeller av dessa.
Sedan länge finns såklart elektroniska huvudur som klarar av att hålla tiden ännu bättre. Vill man få tornuret att alltid visa exakt rätt tid, kan man installera en antenn som tar emot radiosignaler antingen från den tyska DCF77-sändaren i Frankfurt, eller från något av de navigations-satellitsystem vars positionssignal även denna innehåller en mycket exakt tidsangivelse.
Ofta ser huvuduren ut såhär numera, ett modernt Westerstrands elektroniskt huvudur. Aska Klockservice AB säljer dessa i de fall man inte önskar en mer kompetent styrning av kyrkklockorna, då vi rekommenderar Bellmatic klockstyrutrustning där man "på köpet" får med styrning av tornur.
Oavsett om man har ett mekaniskt eller elektriskt tornur behöver det finnas någon slags hammare som slår på en klocka då det är dags för hel-, halv eller kvartsslag.
En mekanisk slaghammare som slår tids-slagen på en av de klockor som annars används att ringa i vid gudstjänsterna. Nackdelen med att slå på samma klocka som man ringer i är att hammaren kan ta skada när klockan svänger fram och åter om hammaren slår precis samtidigt som klockan passerar. Aska Klockservice AB har dock en lösning för att eliminera detta problem, även om hammaren styrs av ett mekaniskt urverk.
I mekaniska tornurverk krävs ingen fristående anordning för att slå tim- halvtimmes och kvarts-slag, utan det är inbyggt i urverket. Men för elektriska urverk krävs särskilda anordningar för detta.
En så kallad slagväxel av Westerstrands tillverkning. inuti lådan finns en motor och ett mekaniskt räkneverk som håller reda på hur många slag som ska slås vid varje tillfälle. Denna typ av slagväxel är i praktiken menat som en ersättare till ett mekaniskt urverks slagmekanism och kopplas via en vajer till en hammare lik den visad tidigare på sidan.
Nuförtiden använder man magnethammare, där en hammare drivs av en elektromagnet som kan styras direkt från huvuduret om detta har funktioner för att hantera slag.
En magnethammare av belgiska Campa tillverkning. I detta fall slår man på en separat klocka, så att man slipper problemet med att hammaren kommer i konflikt med klockan då den svänger. Dessutom får tidsslaget en helt egen klang med en separat klocka.
Oavsett om uret är från 1700, 1800, 1900 eller 2000-talet, oavsett om det är mekaniskt eller elektriskt, oavsett fabrikat kan Aska Klockservice AB hjälpa er med ert tornur.
